Det är hårt att vara förälder till en Dolly

Regnet öste ner idag, trots det fick det bli en vända till Falun för Åfesten, en gratisfestival med flera artister och framförallt dansband. Falun är bra på sådana där gratisfestivaler, förra året besökte vi Granny Goes Street (av samma anledning som denna festival), de har också Falukalaset (men det kanske är nedlagt?) och så Åfesten. Det som hägrade var förstås Dolly Style så Amanda tog med kompisen och Carl i släptåg för att se dessa. Andra gången för oss i år och tredje gången inom ett år…

Vi börjar få rutin nu på det här med att vara Dollys och gå på deras spelningar. Tjejerna hittade plats, som de tweenies de är, längst fram. Mamma blev, som vanligt, förpassad till signeringen där vi stod först i kön med en annan förälder som också var väldigt rutinerad på det hela, hans dotter följer Dolly Style över nästan hela Sverige. Det är hårt att vara förälder till en Dolly. 

Två timmar köade vi – tjejerna skulle nog kunna ta med sovsäckar om det behövdes (tur det inte är Justin Biever som är idolen ännu) men Carl tröttnar ur ganska snabbt. Själva uppträdandet är ju ganska snabbt gjort, en halvtimme med dans och trallvänliga låtar, och sedan väntade signeringen. Tjejerna nöjda och mamma har hamnat lite högre upp på pluslistan… Sedan väntade karusellåkning och därefter fick det bli Sibylla och mys.

Jag tycker Falun överlag är en väldigt trevlig stad – och regnet slutade ju faktiskt när Dolly Style började sjunga.

Ber om ursäkt för kvalitén på bilderna. Naturligtvis glömde jag ipaden hemma och fotade därför med min mobil som inte har allt för bra kvalitét (kanske lika bra det eftersom det öste ner regn fram tills konserten, vi hittade ett bra skydd dock under polistältet). 

IMG_20170610_133542IMG_20170610_133846IMG_20170610_152739IMG_20170610_152823IMG_20170610_152845IMG_20170610_161615IMG_20170610_162607IMG_20170610_163551

Imorgon hägrar jobb och på måndag blir det att åka till läkaren. Känner mig inte bra och har i några veckor känt ett tryck i mellangärdet komma och gå som ett band som gör att jag inte ens kan andas ibland, det och en rejäl värk i tänder och käkar råkade jag googla upp – och verkar ju vara ett symptom som skulle kunna tyda på kärlkramp. Det är säkert bara stress, men eftersom min pappa blev diagnostiserad med det som 45åring, och det faktiskt inte är så otroligt många år kvar tills dess, vill jag kolla upp snarast möjligt så jag inte sätter igång och träna nu och sedan är allvarligt sjuk.

Det kommer fler inlägg från Tunisien också, tyvärr har mitt bildredigerings program försvunnit så det är på gång när Ahmed lyckats leta på det igen. Hav förtröstan.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s