På stadsvandring i Betlehem. Eller vad de kristna turisterna inte ser…

Till Betlehem kommer det ofta en massa busslaster med kristna turister. Vi har träffat dem. Både den här gången och förra gången jag var här. Rent krasst; Många turister överlag ser inte det lidande som Palestinier utsätts för här. Man åker till nativity church (där Jesus sägs ha fötts) och äter på någon trevlig restaurang i centrum och that´s it. Flyktinglägren, sammandrabbningarna och checkpointen missar man helt.

Det här blir ett långt, men väldigt viktigt, inlägg. Jag låter dock bilderna tala då jag tog rätt många i staden (det gjorde jag sist också, men det var mer intressant att komma tillbaka och veta vad de stackars människorna gick igenom).

DSC_0275

Först och främst. Betlehem känns tryggt på dagarna. På nätterna händer det däremot saker som vi vanliga turister aldrig ser. Vi hade en hund som skällde nätterna igenom som granne till Bible Collage där vi bodde denna gång, sista natten gick mina vänner ut och knackade på dörren och bad dem försöka få tyst på hunden, familjen förklarade då att man själva var rädda för hunden, men att man inte hade något val. Man måste ha något som håller soldaterna på avstånd på nätterna, och hunden varnar. Annars är det, ganska vanligt, att israeliska soldater går in i staden och knackar på och hotar med att skjuta, bara för att skrämma upp de boende och i ren illvilja. Jag tycker det är så tragiskt, vilket otroligt trauma det måste vara för barnen i dessa familjer, att veta när man går och lägger sig att det kan knacka på soldater som trakasserar och skrämmer när som helst? Ytterligare en, av många, historier om vad som händer när det blir natt och de vanliga turisterna i turistbussarna inte tittar på.

Som vanlig turist märker man inte mycket av det här. Visst ser man mur, trakasserier och konflikt, men det är inte din konflikt och det märks, från båda sidor.

DSC_0277
På väg mot checkpoint 300 som jag även skrivit om i ett tidigare inlägg, här. Det finns ett antal checkpoints på Västbanken, alla kontrollerade av israelisk militär. Ser ni nummerskyltarna på bilarna? Det finns tre, grön, gul och vit och de reglerar var på Västbanken/Israel bilarna får köra någonstans. En färg får köra i Palestina, en får hålla sig i Israel och en får köra överallt. Samma med de papper man får. Det krävs särskilt gröna papper för att få åka in till Israel. Inte många som får det. 
DSC_0285
Ett av offren i konflikten. Den här killen var 13 år när han var med i Clashes och blev ihjälskjuten av israelisk militär. Hans pappa hade då ett hyfsat ok jobb inne i Jerusalem men blev tack vare det av med sitt tillstånd och arbetslös. Det är vanligt att hela släkter blir av med besöks och arbetstillstånd om någon släkting gör något. Och det krävs inte så mycket för att åka in i fängelse. Det räcker med att ha varit i närheten av någon som kastar sten för att åka in sex månader utan rättegång. 
DSC_0289
Sådana här stenblock finns lite överallt i Betlehem. Anledningen är att ha något för militärerna att ta skydd och skjuta tårgas ifrån. 
DSC_0335
Vakttorn och mur. Under Marathonet är faktiskt första gången jag sett soldater uppe i vakttornet. Porten öppnas och där kör bulldozers ut när det behövs. Betlehem är, som de flesta städer på Västbanken, fast i en israelernas grepp och man kan stänga av hela staden på tio minuter om man behöver genom grindar som finns längs varje väg. Det är inte så ofta det görs i just Betlehem, men i Hebron till exempel är det ett vanligt förekommande göromål. Bara för att man kan liksom.
DSC_0368
Muren är förövrigt ett fantastiskt konstverk. Vi var dock rörande överens att bilderna har ändrat sig, från att ha varit övervägande vacker konst för två år sedan, till att nu vara mer klottrig frustration.
DSC_0388
Några hyfsat nya bilder fanns dock. Just den här är det min vän Moodi som gjort, han, och Banksy, får väl sägas göra de mest fantastiska kreationer på muren. 
DSC_0401
Guiden för dagen, en god vän till en i gruppen. 

DSC_0404

Bilder gör inte rättvisa. Jag trivs så bra i Betlehem, och jag känner mig otroligt trygg där, till och med i flyktinglägren. Människor är så snälla och gästvänliga, men visst är det lite otäckt att veta att det nattetid är en annan stad. I lördags natt vaknade vi av en rejäl smäll, troligen någon form av bomb, på gatan längre upp till exempel. Jag och Lollo sa att det hade varit intressant att vara vaken en natt och ta med sig kameran runt och se vad som händer. Det får väl dock vänta till nästa gång.

DSC_0275
Som jag skrev på facebook bodde vi här innan, i Anastasias guesthouse. Muren omringar detta hus och idag får man inte ens gå upp på taket utan tillstånd. 

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s