Lugnt sportlov..

Ett par dagars jobb, lite studier, lite skridskoåkning. Idag provade vi ishallen i Säter på allmänåkningen, jag tycker det är så bra att hallarna öppnas för vem som helst i kommunen för jag kan inte komma ihåg att det fanns öppna åktider när jag var liten? Eller så var det bara mina föräldrar som inte var vidare intresserade.

Nåväl. Imorgon tar vi båten till Åland, sportlovskryssning med Dolly Style står på menyn och vi vuxna får väl äta och dricka gott. Det ska bli skönt att komma iväg lite. Efter ett par kämpiga veckor hemma, känns mest som att det har varit tjafs med ungarna, jag har inte haft möjlighet att studera det jag måste på grund av det, tror jag vi behöver komma iväg och ladda på batterierna lite. Dessutom kommer framtiden att bli desto kämpigare för oss allihop då en närstående till familjen fått en obotlig cancer. Det där känns så himla jobbigt, barnen är uppväxta med denna person väldigt nära och nu börjar de bli så pass gamla att de dels är väldigt rädda för döden, men också förstår vad den innebär. Den här personen kommer inte bli frisk, hur förklarar man det för dem? Hur förklarar man att den här personen troligen inte kommer finnas med så jättelänge till? Många frågor, mindre svar.

Appropå frågor. Jag får många frågor om Malta hit. Jag kommer de kommande veckorna att skriva ner lite specifika maltainlägg för den som vill läsa. Jag tror egentligen jag rört mig mer i det landet än många som varit där i många år efter att ha bott på flera ställen där de typiska maltasvenskarna inte bor och engagerat mig i saker som de typiska svenskarna på ön inte engagerar sig i. Har äntligen fått tummen ur att rädda bilderna på mina gamla datorer, där finns bilder från 2012, häftigt. Återkommer med lite bilder i kommande inlägg.

 

dsc_0275
Amanda och Carl hösten 2014 -Malta

Nåväl, nu är nästa resa bokad. Den 29 mars bär det av till Tel Aviv, Jerusalem och Betlehem. Bara några dagar. Ikväll ska jag också fira Menas Politik och ekonomi kurs, vilket jag fick B i. B liksom??? Jag trodde inte jag skulle bli godkänd alls. Det gjorde att jag fick B i Menastudier III. Det där stör mig lite, jag tycker själv att jag knappt har tid att plugga. Stockholms universitet är så bra för de har en sjugradig skala (A, B, C, D, E, Fx, F) där A-E är godkända betyg, Fx är ett kompletteringsbetyg och F är omtentningsbetyg. Jag har barn, har varit ensam länge (även om jag nu har ovärderlig hjälp av Ahmed), har heltidsjobb och studerar dessutom sammanlagt 200 procent. 300 procent för en vecka är 120 timmar, det säger sig självt att jag omöjligt kan lägga det. Ändå är det otroligt sällan jag behöver tenta om och ofta får jag till och med högre betyg än jag trott från början. Tänk om jag hade haft tid att bara ägna mig åt studierna, då hade jag säkert kunnat gått ut med enbart A och B i betyg. Men där är jag inte, min ambitionsnivå ligger inte högre mentalt än vad jag klarar av. Så. Jag är nöjd med ett godkänt betyg (vilket brukar vara C, men jag ser ju att det är möjligt att få mer också med det lilla jag pluggar, det om något känns motiverande).

Nu blir det att städa upp och ladda inför morgondagen. Det blir inget blogg under dessa timmar men kanske instagram, följ mig där, agonmom.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s