Härligt liv…

Just skickat passen till Daniel nere i Karlshamn, de har tröttnat på regnet så de tar med sig barnen en vecka till all inclusive, bamseklubb, pool, sol och hav till Grekland. Kul för barnen, bra för de stackars grekerna och skönt för både Daniel och farmor (antar att de kommer låta barnen vara lite på barnklubben på hotellet, det hade jag gjort i alla fall). Hoppas de hittar någon resa. Själv jobbar jag en hel del innan det är dags för plugg igen. För jag kom ju in på förstavalet. Är så himla nöjd över det, trodde inte jag hade en chans att komma in på det (Internationella Relationer) utan hade ställt in mig på att läsa sociologi som jag visserligen hade sett fram emot. Sociologin var jag däremot ganska långt ner på. Så nu blir det Internationella relationer i ett år, sedan högskoleexamen inom det och kandidat inom mellanösternstudier. Vill gärna bredda mig och försöka läsa lite integrationskurser eller Afrikakurser också, får väl se om jag kommer in. Söker väl 15 poängs kursen inom integration i vår igen annars, då har jag ju betydligt fler högskolepoäng så då ska jag väl komma in hoppas jag.

Annars tillbringade vi en timme hos Pepita igår. Inte ofta jag hinner med det men igår tog vi chansen och det var fantastiskt. Egentligen har jag inte tid, ork eller råd med häst. Jag är i valet och kvalet hur jag ska göra, jag älskar hästen men jag har inte möjlighet att åka ut varje dag. Samtidigt mår jag så mycket bättre av att vara ute hos hästen. Det är verkligen livskvalitét. Jag skulle nog egentligen bara vara medryttare och rida ett par gånger i veckan om ens det så vi får väl se vad det blir i framtiden. A ville rida igår, både jag och Nathalie var lite tveksamma till det men han fick väl sitta upp och skritta i alla fall. Det gick bra och hon var lugn. Däremot är hon inte rent i traven i bakkärran, vi provar att sätta på skor, annars får det bli att ta ut någon equiterapeut. Det blir nog bra vad det lider.

Hon är vacker som en dag min svarta fara. Någon gång, när jag hinner skriva, ska jag berätta min historia om henne.

01

Nu sitter jag och pluggar, sedan blir det att sortera kort i album. Jag har massor av kort som måste framkallas och fixas på barnen, mig själv och från Palestinaresan. Bättre sent än aldrig. Tjingaling.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s