På torsdag kommer mannen hem.

Jätteglad över det kan jag säga. Det är tufft att ha hus när man är ensam med två barn, är ju så mycket mer än bara invändigt städning som egentligen måste göras och som jag ligger efter med. Plantering, gräsklippning, urstädning av gamla bilen så vi kan sälja den, fixning av den andra så den inte går sönder helt… Jag har helt enkelt inte tid med någonting av det. Att vara ensam överhuvudtaget gör att man får verkligen slå knut på sig själv för att passa in i samhälletsnorm. Man är dömd som ensamstående mamma när man söker jobb, jag tror faktiskt att de jobb jag fått nej för är just på grund av det, vilket är konstigt, jag var lika låst, om inte ännu låstare, när jag levde med barnens pappa. Jag vill ju inte göra folk besvikna utan vara alla till lags, men det är klart att barnens behov alltid måste gå först. På något sätt känns det som att det är därför man blir bortvald. Det brukar vara första frågan på intervjuerna, ”vem tar hand om barnen när du jobbar?”. Jag förstår dem. Barnens behov måste som sagt gå först, för ett företag är det en risk att anställa en ensamstående. Men det känns bittert att man straffas i arbetslivet för att man är en människa som vill ge sina barn så pass mycket kärlek att de växer upp och blir trygga och bra människor. Hur som helst, jag är glad att jag har två jobb som faktiskt har tagit risken, nu gäller det bara att pussla över sommaren så jag kan ha båda eftersom båda kommer att kunna leda till fasta tjänster, om jag vill och inte pluggar på heltid, i höst. Mannen kommer att kunna hjälpa mig med pusslet i sommar, är glad för det. Nattjänsten är ju bara på drygt 45% så det löser sig.

Hur som helst, dagen består i att skriva en artikel om halalslakt, eller snarare en krönika, städa lite, plugga en massa och ta hand om marsvinen. De ska få en ny fräsch bur idag. Tyvärr tror jag Amanda är allergisk mot marsvinen, ögon och näsa började rinna på henne igår när hon gosade med sitt, förhoppningsvis är det en förkylning, hon var täppt i näsan när hon vaknade här om dagen, men i värsta fall är det allergi och då kan vi inte ha kvar marsvinen förstås. De närmaste dagarna får vi se hur det blir. Det kan ju vara spån också, så vi får kanske prova i så fall i första hand att byta ut ströet mot kattsand eller så.

002

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s