Porträtt-träning

Äntligen lite egentid, gnuggar geniknölarna och gör mig redo för att sälja in 60.000 tecken till en tidning och jobba med vår egen kommande webtidning. Måste bearbeta de idéer jag fått av Ingrid också. Hon har dessutom sålt ett eget reportage nu, tror det här kommer att rulla på fint om man bara får den där tiden.

Igår var jag på en intervju på ett jobb inom igaming-industrin. Av 70 sökanden blev tio uttagna till intervjun så även om jag inte har någon erfarenhet finns det NÅGOT i mitt cv i alla fall som fångar upp mig. Jag är inte i något stort behov av ett jobb egentligen, men visst skulle det vara skönt med en fast inkomst och lite egna pengar att ha. Hur som helst. Intervjun var min första på engelska och jag var skitnervös innan kan jag säga. Sedan märkte jag att – vad fan – det här går ju bra… Engelskan var det minsta problemet för mig och jag tyckte trots allt jag både hade vettiga svar och intressanta motfrågor om företaget. Vi får väl se var det lider, jag är nöjd med min intervju och kände att jag inte kan göra bättre ifrån mig i alla fall.

Barnen är sjuka. Igen. Amanda klagade på öronen igår, idag är det bra, det är upp och ner. Hur som helst valde jag att gå till doktorn ikväll och vi fick lite pencillin. Vi kunde ju vänta någon dag för att se hur det är ikväll med att använda det tyckte han men nu finns både det och motsvarigheten till flytande Alvedon hemma i huset i alla fall. Daniel är ute med barnen en timme nu och därför som sagt så kan jag andas några minuter.

Igår var jag ute med barnen och försökte mig återigen på manuell porträtt-träning med kameran. Det börjar ta sig. Tycker det är svårt att få rätt ljus, rätt liv i bilden, rätt känsla. Men jag ger inte upp och här är jag nu:

porträtt1 porträtt2 porträtt3 porträtt4 porträtt5 porträtt6

Ha ha, tur att objekten i alla fall är otroligt söta 😉 Svårt att misslyckas helt då… Gårdagskvällen spenderade jag i Hal Far. Underbara människor, mindre underbart ställe. Inget barn borde bo där. Åkte med min nyfunna och alldeles fantastiska vän Ruth från Skottland, hon har bott här flera år och är väldigt duktig på att prata. En fantastisk människa på alla sätt, fast det är många av de vänner jag har här, de allra flesta, för att inte säga alla, på sitt sätt. Hur som helst. Vi hade lektion om färger och frukter igår. Mycket barn igår och Ruth tog hand om kvinnorna och jag barnen. Det var verkligen givande för alla tror jag.

childrenStor grupp denna gången (och ja, jag har frågat vederbörande så det är ok att de är med på bild.

Nu blir det att jobba vidare. Ha det bra och tjingaling.

 

 

2 kommentarer

    • Malteser är artiga mot alla men är egentligen inte särskilt förtjusta i utlänningar, sedan spelar det egentligen ingen roll om du är flykting och bor i Hal Far eller om du är svensk, betalar maxtax till staten och bor vid tigne point. Naturligtvis kan man inte dra hela folket över en kam men efter att ha disskuterat detta med flera vänner verkar de alla vara av samma åsikt. Hal far och levnadsödena där verkar man inte vilja vetas vid, det märks även på volontärlistan, av 20 volontärer är det ytterst få malteser involverade…

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s